Ferietjänst eller semestertjänst?

2020-04-16 0 av Sladjana Grbic

De tre viktigaste skillnader mellan ferieanställning och semesteranställning

Semestertjänst är vanligaste anställningsformen på arbetsmarknaden. I skolans värld har lärare semestertjänst eller ferietjänst.Det stora flertalet är anställda med ferievillkor. Här förklarar vi tre viktigaste skillnaden mellan de anställningsformerna.

Arbetstid och arbetstidsförläggning

Semesteranställning, som är den i särklass vanligaste förekommande regleringen på hela arbetsmarknaden. En arbetstid på 35–40 timmars arbetsvecka och semester på minst 25 arbetsdagar per år. Alla arbetsuppgifter ska rymmas inom veckans cirka 40 arbetstimmar. Beroende på antalet semesterdagar och hur helgdagarna fördelar sig under året är antalet arbetsdagar för den som har en semestertjänst cirka 220 – 225.

Lärare har samma totala arbetstid per år som andra anställda. Det som kan skilja sig åt är hur den totala arbetstiden förläggs. En ferietjänst är en tjänst som är anpassad efter skolans behov och som är speciell för läraryrket. Den är konstruerad så att arbetstiden är fördelad på en reglerad del och en oreglerad del, så kallad förtroendearbetstid. Det är vanligt att en ferieanställd som arbetar heltid har ett schemalagd/reglerad arbetstid på 35 timmar och 10 timmar i förtroendearbetstid. Lärare med ferielön arbetar alltså fler timmar under terminstid i utbyte mot mer ledighet under loven och ferier.

Arbetsgivaren förfogar över den reglerade delen som ska förläggas till 194 arbetsdagar under perioden augusti till juni.

Semester

Ferieanställda kan inte välja när de ska ta ut semester

Såväl ”ferieanställda” som ”semesteranställda” lärare har semester. Skillnaden mellan dem är att de ”ferieanställda” lärarnas inte kan välja när semestern ska läggas ut utan den är alltid förlagd till början av sommarferien.

Ferieanställda har ett semesterår medio augusti år 1 – motsvarande tidpunkt år 2

Enligt semesterlagen är semesterår för semesteranställda perioden 1 april ett år till 31 mars påföljande år. Den vanligaste överenskomna avvikelsen från lagen är att man låter semesteråret infalla mellan den 1 januari till den 31 december, det vill säga att det löper parallellt med kalenderåret och/eller att intjänandeåret sammanfaller med semesteråret.

För lärare med ferietjänst utgör perioden omkring medio augusti år 1 – motsvarande tidpunkt år 2 semesterår som tillika är intjänandeår. Det är en av de stora skillnaderna mellan ferie- och semesteranställning.

Ferieanställda äger inte rätt att spara semesterdagar

En annan viktig skillnad är att ferieanställda inte äger rätt att spara semesterdagar jämförelse med en semesteranställda som enligt lagen, har rätt att spara dagar utöver huvudsemesterns 20 dagar, (dock högst 5 dagar per år) En ferieanställd tjänar in och tar ut sin semester under pågående verksamhetsåret. Semesterdagarna kan inte tas i förskott eller tjänas in för näst kommande år.

Under semesterledigheten betalas ett semestertillägg per intjänad semesterdag, normalt 0,8 % av månadslönen. För ferieanställda betalas detta tillägg i klump, oftast på junilönen.

Semesterlönegrundande frånvaro = ferielönegrundande frånvaro

Semesterlagen privilegierar viss typ av frånvaro och jämställer den med arbetad tid. Detta innebär att denna typ av frånvaro är semesterlönegrundande i den meningen att arbetstagaren under frånvaron intjänar semesterlön. Semesterlönegrundande är frånvaro som beror på sjukdom, arbetsskada, föräldraledighet enligt föräldraledighetslagen, ledighet för smittbärare, närståendevård, ledighet för facklig utbildning, ledighet för viss teckenspråksutbildning, viss ledighet för fullgörande av totalförsvarsplikt och ledighet för utbildning i svenska för invandrare. Bestämmelserna finns i tre paragrafer, 17–17 b §§.

För de ferieanställda gäller samma regler för frånvaro som för semesteranställda.

En semsteranställd kan vara tjänstledig några dagar utan att det påverkar semester och ett vanligt missförstånd är att det gäller även för ferieanställda, vilket det gör bara delvis.

Exempel

Semsteranställd som är tjänstledig 5 arbetsdagar


Antalet anställningsdagar (även lördagar o söndagar) x 25 (antalet “normala sem dgr) / 365 (antalet kalenderdagar per år).
I normalfallet 365 x 25 / 365 = 25.
Ex tjänsteledighet 5 dagar 365–5 x 25/365 = 25 (man höjer alltid uppåt)

En ferieanställd som är tjänstledig 5 arbetsdagar

Antal semestertillägg för en ferieanställd påverkas inte av tjänsteledigheten men ferielönen påverkas. Den anställdes får ett avdrag från ferielön med 5*(1,25%*månadslönen*syssgrad)

Ledighet

De semesteranställda lärare har 5 veckors ledighet. Lärare anställda med ferietjänst har följande lov: höstlov, jullov, sportlov och påsklov och sommarlov.  Det innebär att utöver de lagstadgade fem veckorna (semester i början av sommarferien) har de ledigt runt 7 veckor till. Totalt är lärare med ferietjänst lediga ca tre månader per år. Under höstlov, sport-och påskloven får lärare deras månadslön om de inte är tjänstlediga. Under jullov och sommarlov få de ferielön.

Ferietjänst är en förmånlig anställning som många lärare föredrar. Det är också en het fråga som diskutera ofta. En del lärare tycker att det passar de utmärkt med ferieanställning medan andra tycker att fördelen som förtroendetiden ger kan även vara en nackdel då den ger en känsla av att aldrig vara ledig. Vad föredrar lärare hos er?